Att skaffa en omplaceringshund

Ibland får jag frågan om jag rekommenderar att skaffa en omplaceringshund. Det är en fråga som är väldigt svår att svara på. Dels så bestämde jag mig ju inte för att skaffa en omplacering, utan det liksom bara hände när jag blev jourhem åt Marengo och sedan bestämde mig för att behålla honom. Så jag har ingen erfarenhet av att söka efter en omplacering. Och dels så är ju alla hundar unika och individer, och när det gäller omplaceringar så tittar man ju ofta inte specifikt på ras (om man nu inte är ute efter en omplacering av en viss ras) och då blir det ännu svårare att veta vad man kommer att få.

Hundar kan omplaceras av olika anledningar och både av privatpersoner och av hundhem, polisen och andra ställen där oönskade hundar hamnar. En hund som behöver byta hem för att matte har fått ett nytt jobb är kanske enklare att ta sig an än en hund som har misskötts och omhändertagits, så det går inte att jämföra omplaceringshundar med varandra.

Om man inte har hundens bakgrund är det oerhört svårt att veta hur hunden till exempel kommer att reagera i vissa situationer. Kanske har den blivit slagen med dammsugaren och flippar ut när du ska städa. Man kan få många överraskningar med en omplacering. Å andra sidan kan man också få mycket information. En valp vet man aldrig hur den kommer att bli (det är ju faktiskt inte säkert att släktledets egenskaper går i arv), men med en något äldre hund kan man se dess personlighet på ett annat sätt.

Så det går inte att svara på, men det jag kan säga är att det är viktigt att välja en ras/blandras som passar in i ens liv, och att ta hunden på prov ett tag för att se hur det fungerar och att både hund och människa trivs innan man bestämmer sig.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *